Translate

onsdag 29 april 2015

Maskrosmarmelad

Äntligen är första  maskrossäsongen här. De växer bara en stund på försommaren och sensommaren.
Jag skyndade mig ut och plockade av de få som vågat sig fram för att kunna göra marmelad.

Receptet jag utgår ifrån är:

Plocka loss det gula från maskrosen och mät hur mycket det blir.
Tillsätt lika stor volym och koka upp med några citronskivor.
Låt koka ca 5 minuter och plocka upp citronskivorna.
Tillsätt syltsocker 3/4 av vattnets volym.
Låt koka i 10-15 minuter.
Ha till sist i finhackad citronskal och häll upp i burkar.

Och om mitt sätt att tänka känns konstigt och bökigt kommer här nedan ett exakt recept.

4 dl maskros, bara det gula
4 dl vatten
3 dl syltsocker
1 citron

Skala citronen med potatisskalare så bara det gula blir i remsor.
Finhacka skalen.
Skiva upp citronen.
Koka upp maskros, vatten och citronskivorna.
Efter ca 5 minuter lyfter du ur citronskivorna och häller i sockret.
Låt koka i 10-15 minuter.
Blanda sist i citronskalet och häll upp i en burk.

Att jag först valde att skriva som jag tänker är att man då kan utgå från volymen maskros man får ihop istället för att vara tvungen att samla en viss mängd maskros.

måndag 27 april 2015

Här och nu -det bidde ett linne.

När kroppen inte vill och jag vill göra något. Har whiplash och utmattningssyndrom. Det begränsar mig i mycket jag vill göra. Energi och kraft kan avta och ständig värk handikappar. Men jag aktiverar mig ändå, med det som fungerar för denna stund. Denna gång blev det ett linne. Mer eller mindre sytt på frihand. Tog måtten på mig själv och ritade upp direkt på tyget. Hade ju klart i huvudet vad jag ville ha.
Även trycket ritade jag själv och kopierade till transfer papper.
Känner mig nöjd, särskilt med tanke på att jag inte har sytt något klädesplagg på 10 år.

Det är skönt att rensa huvudet och vara här och nu. Lite mer avslappnad men fortfarande med värk i kroppen så kommer jag ändå sova bättre inatt.

lördag 25 april 2015

Sociala medier

Det här med sociala medier och webben är inte alltid så lätt. Planen är att jag ska ha någon direktlänk från bloggen till mitt nystartade twitterkonto. Där kan ni följa mig med arbetet  på gården och de projekt jag gör med barnen.

Fram tills jag löst det kan ni gå denna väg  ☺

Kolla in Sarah Persson (@fjantarna): https://twitter.com/fjantarna?s=09

torsdag 23 april 2015

Köksträdgården - kirskålkullen

I köksträdgården  ingår det en kirskålkulle. Ogräs tänker en del. Mat tänker  andra. För mig är det en självklarhet  att den har sin plats i köksträdgården. En av de  tidigaste ätliga växtligheterna och ett tecken  på att nu är allt på gång, våren är här och sommaren  närmar  sig. Det bästa är ändå  att den är enkel att odla,  den sköter sig bra själv.
Det är nyttigt också.

Näringsinnehåll på kirskål :
56 mg C-vitamin/100g
24,8 gram Glukos/fruktos/100g
3,3 gram Sackaros/100g
8,9 gram stärkelse/100g
37 gram totala kolhydrater/100g
22,49 gram protein/100g

Ur "Vilda växter som mat och medicin" av Stefan Källman

Idag smörstekte  jag den ihop med vitlök , salt och peppar. Mycket uppskattat av mig och barnen.
Vi brukar även göra paj av den och ha den i nässelrätter.

tisdag 21 april 2015

Köksträdgården-en plats för eftertanke och vila.

Början av köksträdgården börjar bli klar. Jag tycker att det är skönt att få mindre bitar färdiga så man kan förstå hur helheten ska se ut sedan. Bänken   som vi sågade oss har fått en plats nu. Den är inte helt klar och ska fortfarande slipas och behandlas. Men i väntan på det får den inta sin plats vid köksträdgårdens entré.
Som ni kan se har vi fått upp kanterna som separerar grus och gräs. Gräsmattan som jag flyttade  finns också med. Det ser inte så kul ut ännu eftersom gräset inte har hunnit bli grönt och börjat växa än. Men det har det inte gjort på någon gräsmatta hos oss. Ger vi det 14 dagar så kommer det se annorlunda ut. Blommor som tagit sig överallt har jag grävt upp och placerat ut på den flyttade gräsmattan. Det är för att det ska bli lite mer levande och färgglatt. 
En stunds vila. Och det är tanken. Vi har provsuttit in bänken på plats och är nöjda med placeringen. Ett bra läge för att kunna njuta av vårsolen och sedan höstsolen. Under sommaren kommer denna plats bli alldeles för varm att sitta på 

måndag 20 april 2015

Köksträdgården-potatislandet och örtagården.

Minns ni när jag stängslade in ett odlingsland  med gamla kompostgaller? Eftersom jorden var så bra där vi hade grävt så blev det ett potatisland. Men jag tyckte det skulle bli lite väl tråkigt om man inte har växtlighet utanför stängslet också. Hitom den gamla stubben på bilden ovan har jag flyttat några buskar. Vet faktiskt inte vad det är för växt men det växer mängder av dem där vi har hundgården och eftersom jag har prövat att flytta dem innan med lyckat resultat så grävde jag upp några och placerade utanför potatislandet. De växer upp till stora långbladiga buskar som sedan vissnar ner under hösten. Under våren kommer de igen. Perfekt tycker jag som gärna vill ha mycket självgående.

På andra sidan stubben, den delen som är täckt av vävduk, har jag satt linfrön. Lin vill gärna ha något att klättra på och kompostgallret kring potatislandet blir passande :) 


När jag var liten var min morfar mycket hos oss. Han trampade alltid till tydliga gångar mellan raderna av det han odlade. Jag är inte lika tung och kanske inte lika uthållig men tänker försöka platta till mellan raderna med potatis fast under längre tid.
Nu hade jag turen att det gick att sätta rätt i jorden här men annars är potatis perfekt att täckodla.
 

Det här är ett knep som en gammal biodlare lärde mig under min uppväxt. Nu kanske man inte ska ha förutfattade meningar om småläningar. Det sägs att de ska vara snåla. Han var smålännig och berättade att om man delade varje potatis i minst två delar, med ungefär lika många groddar på varje del, så behöver man inte lika mycket potatis vid sättning. Har du 20 potatisar så kan du då få ut minst 40 stycken att sätta. Det fungerar :)
I fredags gjorde jag och barnen potatistryck  och dessa potatisar åkte också ner i jorden. 

Örtgården som man kan skymta i ena hörnet  på bilderna där jag gör stängsel av kompostgaller har nu stängslats in. Det blev fårnät som låg liggande och ett kompostgaller till grind. Det täckta i örtgården är kryddor som är nysådda. När jag sådde dillen passade jag även att så lite i hörnen och bland potatisen. Dill och färskpotatis hör ihop ;) Dessutom ska dill trivas om den får vara lite överallt. Vi provar och ser. Mot väggen i örtgården ska vi sätta ut tomatplantorna sedan. Varmt och skyddat så de lär trivas.

Nu när jag kommit så här långt är det dags att fortsätta vidare i köksträdgården. Vissa saker var tvungna att sättas eller sås nu så det fick komma emellan. Jag har fortfarande en bit gräsmatta att flytta, men till det behövs det mer gräs så det är dags att börja gräva fram fler gångar. 

Maken har börjat att såga bänkar som ska placeras ut också. (Vi sågar oss en bänk. http://kreativasarah.blogspot.com/2015/04/vi-sagar-oss-en-bank.html)

fredag 17 april 2015

Köksträdgården, en vision-ett barndomsminne!

 När jag var yngre och bodde hemma hade jag en plats at gå till för att samla mina tankar och få vara ifred. Ett par hundra meter in i skogen där vi bodde fanns det en glänta, en äng. Det är nog därför jag fascineras utav ängar. Älskar den där vildvuxna, blomrika gräsplätten. Den ojämna marken men den ser ändå så slät och mjuk ut. För mig är det samma som sinnesfrid och tid för andrum.
Det mesta jag gör här hemma är i utgångsläget en vision om ängsmark och vildvuxen terräng. Man ser att livet frodas och att allt hittar sin väg.
Jag tycker inte om det stela med golfbanegräs som ska klippas till perfekt längd. Det inger enligt mig inte känsla av frihet utan fångenskap.

Min köksträdgård är inspirerat av just detta barndomsminne och idag skapar jag äng längs med huset.

Längst med husväggen innan flytten. Bara en liten del är lagd för att få en inblick i hur det skulle kunna bli.

Eftersom det är mycket grus tippat där sedan tidigare ägare får jag börja med att skyffla bort det. Ni minns gångarna  jag grävt ut i gräsmattan. De gav många små bitar av gräsmatta. Dessa tar jag nu till vara på och flyttar till husväggen.
När gruset är undanskyfflat använder jag jorden som blev vid utgrävningen av gångarna och lägger i botten av utgrävningen. Sedan placerar jag gräsmattebitarna ovanpå detta.
Arbete pågår. Större bit än detta, ca 2x1,5 meter tar jag inte åt gången.
Jag väljer att ta en bit i taget, dvs jag skyfflar en liten bit med grus och flyttar gräsmattan dit. Jag tycker det känns bättre att komma en liten bit i taget och bli färdig med den biten helt istället för att slita ut mig med enformigt arbete och ta en stor del först på ett arbetssätt. 
Den större biten är flyttad här. Svängningen vid den stora stenen är en efter en rundning på andra sidan gången. Dessutom ger svängningarna ett mjukare intryck.
Har hunnit med 3/4 längs med husväggen idag. På bilden blir det lite otydligt med grushögarna och ingen markering längst kanterna. Men gruset ska inte ligga där i de högarna och kanterna kommer jag att placera större stenar för att få lite avskilt mellan gräs och gång men samtidigt få en helhetskänsla. 
Dagens arbete med flytten av gräsmattan. Det börjar att likna något men är inte klart. Barnen har såklart hjälp till.
Det där fungerar väl aldrig? Jo, det gör det. Bilden nedan visar att det gör just det. Gräset sätter sig och börjar att växa. Det du inte kommer få är en slät mark med golfbanegräs, då får du göra på annat sätt. Men mitt arbete är inte att få fram golfbanegräsmattor utan ängsinspirerade gräsmattor med dess ojämnheter och vildvuxenhet. Detta är det perfekta sättet för detta. Petar man ner lite olika lökar under mattan och blommor som tagit sig lite här och där så ger man ängsgräsmattan en skjuts i livfullhet och färgrannhet. 
En bild på tidigare flyttad gräsmatta inom samma område och beviset på att det fungerar.

Hur jag gjort med den första delen jag började med kan ni läsa om här. 

tisdag 14 april 2015

Köksträdgården, gamla kompostnät blir stängsel.

Denna helg har vi arbetat lite tillsammans på köksträdgården. Bland annat har vi sågat oss en bänk .
Planen var att få upp stängsel kring där vi ska odlingslotter upp mot skogen.
Eftersom vi köpt ett gammalt litet lantbruk så finns det mycket saker efter tidigare ägare att rota bland. Vi har hittat kompostgaller, spetsade störer och en rulle fårnät. Mycket material har vi tur att finna här, man kan också passa på att fråga om man kan ta sådant andra ska slänga. Så än så länge har det inte kostat någonting.

Även barnen kan hjälpa till i arbetet med köksträdgården.


 Störerna vi hittade var väldig långa och spetsade i båda ändar. Vi väljer att dela på dem så vi får kortare och fler. Här hjälper mellersta barnet till att såga itu dem.
Störerna är på plats och landen är uppgrävda.
Marken var lättgrävd så vi lyfte av gräs och mosslagret som var där. Det var mycket lättare och brukligare mark på dessa ställen jämfört med min första täckodlingsland där det var omöjligt att gräva.
Störerna pålades ner i marken runt om. Vi måste hägna in i skydd för rådjuren som vandrar över gården och inte avskräcks av hundarna. 
Gammalt kompostgaller blir till staket.
Detta avlånga land blev inhägnat med gamla kompostgaller. 
Mossan hamnar kring bärbuskarna.
Gräs och mossbitarna vi drog upp har jag placerat ut kring krusbär och röda vinbärsbuskarna. Det binder ihop trädgården med övergången upp i skogen bättre.
Jag brukar göra så, flytta runt på gräsmattan och lägga den där jag vill ha den istället. Jag tycker som sagt inte om att behöva slänga något. 

Vi sågar oss en bänk.

Vår köksträdgård ska göras med minimala kostnader. Men för att det ska kunna bli en parkliknande minioas i miniatyr behövs det bänkar som ska placeras ut efter gångar och fikaplats.
De sågar vi till själva. Min kropp orkar inte med att hantera motorsågen så det blir makens uppgift att ge sig på. Denna helg påbörjade vi vår första bänk.
Detta är vårat första försök så detta kommer att uppdateras med tiden :) 


Vi väljer ut en bit stock av sådant som ändå ska bli ved. Misslyckas vi har vi ändå inte förlorat något på det.
150 cm lång bit valde vi, det känns som en okej sittyta på en bänk.

Maken klyver den längst med mitten med motorsåg. Vi upptäckte att det är lättas och blir rakastom man sågar fram och tillbaka på långsidan för att ta sig igenom istället för att köra hela vägen igenom från ena kortändan till andra.
Första itusågade stocken. Inte perfekt men inte så illa heller.
På denna väljer vi sedan att såga ut för stubbarna den ska bäras upp på under stocken. Vi ska även prova senare att såga ut en urgröpning på stubbarna som stockhalvan läggs i.
Vi har gjort oss en bänk. Nu återstår bara hyvling av ovansidan så den blir rak och slät och lite behandling av träet.

lördag 11 april 2015

Skapande av köksträdgård.

 Första gången är framgrävd. Längst bort på bilden ser ni min äldsta täckodling som jag beskrivit tidigare.

Har ni någon gång haft en vision? En idé? En bild inuti huvudet av hur ni vill att det ska bli?
Det har jag i många sammanhang. Både i förväntningar på livet, möten, alster jag skapar och större ting.
En vision jag haft sedan vi köpte gården var en magisk köksträdgård, en sådan både jag och barnen ska trivas i. Problemet är att jag inte fått fram någon klar bild i huvudet. Nu i veckan kom den. Veckan innan dess sa maken att jag fick fria tyglar att göra vad jag ville med den ytan. Fria tyglar tolkar jag som att jag inte behöver stämma av med honom. För vi är ändå två om gården och båda ska kunna få säga sitt. Jag kommer troligtvis att stämma av, rådfråga och bolla tankar med honom ändå OCH han kommer komma med egna idéer och tankar kring hur vi ska göra. Mina fria tyglar blir ändå ett samspel mellan oss.

Vill ni följa med på min resa? Min vision? Min bild?
Det första jag gjorde när bilden kom upp i huvudet var att rita ner (lite slarvigt) hur jag vill att det ska se ut. Mycket finns redan på plats och jag utgår ifrån dessa områden.
Jag vill inte att det ska kosta något, återbruk är min grej. Så kostnader ska hållas ner så mycket som möjligt om jag kan få det som jag vill. Tror ni jag kommer att lyckas? 


Min vision och bild av en rolig och mysig köksträdgård där jag och barnen ska trivas.


På bilden nedan har jag börjat gräva och får hjälp av sonen som ni kan se.
En parentes, det är en hund på växthustaket. Hon trivs där. Enligt svensk djurskyddslag ska man ha en upphöjnad i hundgården som hundarna kan spana ifrån. Även om de har stor hundgård med skog, kullar och skydd så väljer hon denna plats. Därifrån kan hon se in i både kök och badrum. Och hon är med oss från sin upphöjda position när vi arbetar med köksträdgården.


Kaoset, det ser ut som en utgrävning men bilden i mitt huvud när det är klart ser helt klart annorlunda ut.

Jag vill ha fram gångar runt om i trädgården. Gångarna ska gå mellan de olika odlingslotterna och skapa en fantasirik miljö där barnen kan cykla och springa runt. Första etappen är nu klar. Takplåten som ligger på marken symboliserar ett avlångt odlingsland som ska stängslas in.
Vedtraven är från en jätteen som stormen drog omkull i vintras. Jag staplar upp den i sektioner där jag vill ha odlingslotter just nu medans maken sågar.
Det blir lite gräsmatta uppgrävd, den slänger jag inte. Den väljer jag att flytta till andra områden. Nylagd gräsmatta utan att det kostat en krona, bara tid och arbete. Vi provade göra så på två andra områden tidigare år och det fungerar. Bara placera ut de färdiga bitarna. jag som inte har så mycket kraft i kroppen gräver bara upp småbitar men det fungerar lika bra det. Första tiden kanske den inte ser så bra ut men när bitarna väl fått sätta sig så har man en gräsmatta. 

Överst på detta inlägg har ni en bild på hur långt jag kommit idag. Gången är framgrävd mellan växthuset och upp till äldsta täckodlingen där den delar sig till ingångarna och upp i skogen.

Vill ni följa mig på denna resa? Tror ni jag lyckas skapa en magisk köksträdgård med minimala kostnader genom att utgå från naturliga inslag, lite omflyttningar och återbruk?
Jag tror det :)

fredag 10 april 2015

Täckodling

Täckodling, enkelt sätt att fixa odlingsland på utan att behöva gräva.
På bilden nedan visas min täckodling. Den vita övertäckta delen är där jag sått morötter, majrovor och rödbetor i år. Måste täcka för alla fåglar här trots att det känns lite onaturligt. Men lite naturligt är det väl att vilja skydda sina odlingar.
Den halmtäckta delen är en utvidgning av odlingslandet. Det är inget som är satt där än, bara förberett.

Varför täckodlar jag?
Det är enkelt. Man behöver inte gräva och jobbig mark går att luckra upp med hjälp av potatis.
Jag gillar att återvinna saker, jag gillar att saker får gå i ett naturligt kretslopp.
Så här började jag:

Pga rådjur som passerar över tomten satte jag upp stängsel runt om den yta jag ville ha. Jag bestämde mig för en plats där jag lätt skulle kunna utvidga om det blev lyckat.
Jag lade sedan ut gamla tidningar och reklamblad över ytan innanför stängslet och täckte med halm. När potatisen var förgrodd satte jag ner dem i rader inunder tidningarna. Det går bra att pilla ner dem för hand. Sedan är det bara att täcka igen hålen. Precis som om du hade satt direkt i jorden. Sen får man täcka, täcka och täcka. Vi använde gräsklippet som blev när vi klippte gräsmattorna. Det är viktigt att potatisen är skyddad från direkt solljus.

Kommer du på att du vill täckodla men inte hunnit förbereda dig?
Ingen fara. Potatisen kan du täckodla även utan förberedd odlingsyta på detta sätt. Då lägger du ut potatisen på bar backe först. Täcker över med tidningar, halm, hö, löv, gräs och fortsätter som jag skrev ovan tills det är dags att skörda dem.

 Den vita delen på bilden tog två säsonger att luckra upp tillräckligt. Det var riktigt tråkig mark där, stora grästuvor och hårt.
Eftersom det lyckades så utvidgar vi. Jag började på samma sätt igen men eftersom marken är mjukare där så krävs det nog bara en potatissäsong för jorden att bli uppluckrad.

Jag liar gräs på sommaren som jag torkar. HÖ!
Detta hö sparar jag till mina täckodlingar för ett naturligt kretslopp på gården.
Under den delen av året det inte går att odla kan man fortfarande täcka landet med löv, gräs, ja komposterbart från naturen. På så sätt tillför man näringen som behövs i odlingslandet.

Jag älskar att täckodla. Min kropp klarar inte av för tungt arbete så detta är perfekt. Dessutom har vi någonstans att göra av gräsavklippet på somrarna istället för att bara lägga det i en hög någonstans på gården. 


Liten sammanfattning:

Vid förberedelse:
  1. Välj ut en plats, stängsla in vid behov.
  2. täck med reklamblad, gamla tidningar, hö, halm, gräs, löv.
  3. Avvakta tills det är dags att sätta potatisen.
  4. Sätt potatisen precis som man gör i vanlig jord.
  5. täck, täck och täck !!!
  6. Skörda.
Utan förberedelse:
  1. Välj ut en plats, stängsla in vid behov.
  2. Lägg ut potatisen i rader på ytan.
  3. Täck med reklamblad, tidningar, hö, halm, gräs. löv.
  4. Täck, täck och täck !!!
  5. Skörda.
Du behöver inte oroa dig över att blasten inte kan ta sig upp igenom reklambladen. Papper blir skört vid fukt. Har du inga reklamblad eller tidningar så går det bra utan. Det är bara att täcka tajtare med det andra. Reklambladen och tidningarna underlättar så inte gräs ody kan ta sig upp ur marken då den täcker allt solljus och spädare strån inte kan ta sig igenom.
 

fredag 3 april 2015

Björksav

Björksaven tappas just nu ute i vår skog. Det kreativa hos mig ligger just nu på det man kan göra utomhus, vad naturen har att erbjuda för rikedomar nu när våren kommer.

Björksav är nyttigt och gott. Eller det kanske inte alla tycker:

"Äckligt!" Matilda 2 år

"Sött och gott. Man känner sig fräsch i munnen när man druckit det." Vilgoth snart fem år.

Recensionen av första vändan när vi tömmer våra tappningsflaskor från två utav mina barn. Så alla tycker inte att det är gott MEN det är nyttigt. Den innehåller kalium, kalcium, magnesium, aminosyror, enzymer och björksocker. Den är energirik och ger kroppen en liten kick att åter komma igång så här efter den mörka vintern.

Att tappa björksav ingår inte i allemanrätten. Du måste antingen ha björkarna på din mark eller markägarens tillstånd att få tappa björksav.

Så här gör jag:
  1.  Väljer ut några björkar, aldrig samma björk två år i rad.
  2.  Borrar ett hål in i stammen.. Fäster en flaska runt stammen och ett rör från hålet ner i flaskan.
  3.  Varje dag (eller varannan om det är kallt ute) tömmer jag tappningsflaskan. Den tappade saven delar jag sedan  upp i glasflaskor men frysmån och stoppar in i frysen. Björksav är en färskvara och börjar jäsa om den får stå.
  4. När jag tappat färdigt från mina björkar tar jag bort flaska och slang och täpper igen hålet med mossa. Det fungerar som ett "plåster" på björken.
På bilden ser ni mina flaskor som jag säljer i min gårdsbutik. Jag håller mig till att fortsätta ta fram produkter på det sätt man gjorde förr för hand. Även etiketterna har jag val att skriva för hand även om det innebär mycket jobb, men jag gillar att få pyssla om det jag har kärt och hoppas att kunderna kan känna den kärlek jag känner för produkterna.